Det blir så nästan varje "vår".. det är ju inte riktigt vår än i mina ögon men.
Jag vet inte varför det är så, jag önskar att jag skrivit hans texter.
Han påminner mig om så mycket som varit bra.
Som dom där festerna just då snön börjat försvinna, känslan av att kunna ta av sig vinterjackan och ändå vara ute, den första mjukglassen och lukten av gräs.
Känslan av att vara kär.
Då jag lyssnar på honom vill jag gråta, skratta och rulla mig i gräs som inte finns än.
Det är konstigt vad musik kan göra.
Det ska bli den bästa sommaren.
Jag har inga starka armar att bära dig på
jag är inte mycket, inte mycket att titta på
men du kommer aldrig att behöva ljuga igen och
du kommer aldrig behöva se mig ligga död på vägen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar