Vänskap som man tvingas byta.
Vissa saker förtjänar man tydligen inte att få veta.
Right now at this moment är jag så fruktansvärt less på ALLA så det går helt enkelt inte att förklara med ord.
Jag SKA på Peace and Love, om jag så ska cykla dit ensam.
Jag tänker helt enkelt inte låta NÅGON eller NÅGOT stå i min väg eller på något sätt försöka manipulera det jag vill.
Det går ej med ord att beskriva hur sviken jag faktiskt känner mig.
Men vem bryr sig?
Det glöms bort liksom allt annat.
Men då vill jag i gengäld att ingen någonsin förväntar sig att jag ska ställa upp som klagomur eller annat.
Förvänta Er inte att jag ska dela med mig om något.
Ni är förmodligen de sista som skulle få veta om min mamma dog.
Ja jag skulle nog berätta det för någon helt random på gatan innan jag anförtrodde Er något.
Mina framgångar, mina misslyckanden, mina tårar eller min lycka - INGET!
För nu, nu är jag dödligt jävla less.
From the way that you acted
To the way that I felt it
It wasn't worth my time
And now it's sad cause all I missed
Wasn't that good to begin with
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar