In your heart girl, I see a jealous butterfly

Ska strax och jobba.
Känner mig inte frisk what so ever.
Fått någon märklig hosta som är som värst när jag ligger ner, såklart.
Kunde inte somna om imorse så låg och begrundade mitt liv.

Vet ni en sak?
Jag kommer ta död på mig själv. Psykiskt självmord.
Ni vet såklart inte vad jag pratar om, det vet bara 3 människor i mitt liv, jag vet inte vem jag ska säga det till, för det är inte okej.
Det är påfrestande och förödande. Energikrävande och hjärtekrossande.
Jag vill inte skriva sånt här på min blogg, vem vill? Man vill verka löjligt lycklig, hela tiden.
Tyvärr, jag har lika mycket problem som alla andra, oavsett var i livet jag befinner mig tydligen.
Mitt största problem är fortfarande mig själv, min relation till mig själv.
Jag är väldigt less just nu kan jag säga, "jag mår illa när jag ler".
Det enda rätta vore att gräva ner mig i ett hål och stanna där.
Jag litar inte på någon hur som helst, aldrig gjort. Blir inte heller bättre när människor fortsätter bekräfta att dom är idioter som man inte kan lita på, why bother liksom? Nu är jag alltid beredd på det värsta - med konsekvensen att om det faktiskt skulle komma en totalt ärlig människa så får den människan fortfarande inte min tillit.
Det är frustrerande, ja, framförallt för den ärliga människan kan tänkas.
Men hur river man den muren då?

A clean slate
one more day
further away